Dagliga frutrationer och tankar

.
Jag köpte en flaska annanasjuice ikväll efter jag pumpat mina ben och armar sönder och samman på gymmet.
I Sverige tycker jag alltid att det är så dumt att de alltid verkar snåla på vätskan och inte fyller flaskorna hela vägen upp.
Jag ska aldrig mer klaga. Nu får jag inte upp den där förbaskade kinesjuiceflaskan! Inte förrän nu har jag kommit på hur det kan komma sig att jag är okapabel till att öppna flaskor här. Givetvis går det inte för det inte finns någon luft i flaskorna när de fyller dem hela vägen upp till korken. MEN ÅH.

-----

Mitt varmvattenrör gick sönder för över en vecka sedan. Först var jag till hyresvärden och de fixade och grejade, typ stoppade halm och tejp och grejor vid läckan (för man kan ju absolut inte fixa något ordentligt). I vilket fall så verkade det fungera, i två dagar, till vatten började rinna ut på golvet någonstans ifrån. Jag trodde de hade råkat ha sönder något annat a rören och var återigen till hyresvärden och bad honom kolla. För andra gången skickade han sin son som pratar bättre engelska (några ord här och där typ) än honom själv. Han gick rätt snabbt och hela helgen har jag haft små översvämningar. Men idag så mötte jag dem och de hade varit och grejat igen; Limmat runt avloppet. Men VA?! Vid det här laget är det så barnsligt tydligt att läckan är i ett av rören, man ser ju till och med var vattnet rinner ut! Så imorgon får det bli en prommenad till.
Det hela är ungefär som svensk sjukvård; Inte förrän det är riktigt allvarligt funderar man ens på att göra något ordentligt. Vänta in i det längsta tills det blir riktigt smärtsamt.
Tejp och halm istället för riktiga doningar är en vanlig företeelse, samtidigt som man tycker det är sjukt coolt att ha plasten kvar på ytterdörren i två evigheter så det ser ut som man precis öpt den. Var i tankekedjan gick allt liksom bara rakt ner i diket? MEN ÅH.

-----

James flyger hem den 30 Januari.
Jag har aldrig riktigt förlikat mig med att jag, som född i Oxens tecken, skulle vara någon som inte tycker om förändringar, jag har alltid bestridit det (i övrigt finns det en hel del man kan ifrågasätta gällande stjärntecken) och tyckt att jag minsann älskar förändringar. Men det är nog inte sant. Jag gillar äventyr, men jag tycker om att känna mig trygg och hemma.
Det här halvåret förändrar mitt liv, Kina förändrar mitt liv. Och James är och har varit större delen av mitt Kina. Saker blir aldrig som man tror men detta tar nog priset. Samtidigt som det inte alls känns särskilt konstigt.
Utmaningar, det är vad jag söker. Just denna ser ut att bli något utöver det vanliga. Time will tell. Detta är inte en man man släpper.

Annars funderar jag på vad jag ska göra mellan hemkomst och Universitet, d.v.s. mars till september, ifall jag funderar rätt gällande utbildning, hur det blir nu när mina föräldrar har blicken riktad söder ut och på framtiden i stort.

Jag ska sova snart. Jag ska bara försöka med annanasjuicen en gång till.
.