.
Hej alla!
Laptopen jag har tillgang till ar gammal och sliten oh har inget svenkt tangentbord, darav den daliga stavningen. Dessutom var ja valdigt ivrig da jag skrev igar.
JAG AR BAST I VARLDEN OCH KLARAR PRECIS VAD SOM HELST.
Precis sa kanner jag faktiskt.
I och med mina dagar har som larare at Kinas engelsklarare har jag undervisat manniskor fran tva till sextio ar och allt, verkligen allt har gatt bra. Jag var valdigt osaker innan men det hela handlade om material och ovningar skulle racka till hellre an att jag skulle klara mig som larare. Jag ar mig sjalv och jag har roligt och jag vet att jag ar bra pa det har. Bra pa att ta plats i klassrummet, formedla, prata, forklara, engagera, fa dem att skratta.
Idag fick jag verkligen detta bekraftat da tre av lararna jag undervisar berattade att deras klasser verkligen tycker om mig och min lektioner! De gillar att jag ar annorlunda och de tycker jag sprider en harlig energi och skapar aktivitet i klassrummen. Dessutom sade de att de ser att jag har manga ideer och att de tycker om att lyssna pa mig.
HUR HAFTIGT AR INTE DET?!
Har kommer jag, outildad, relativt oerfaren, ung och svensk och spelar under rollen 'Kanadensisk Professor i engelsk undervisning med examen fran Nordamerika' och undervisar en massa manniskor som samtliga ar aldre an mig i deras eget yrke som de har utbildnig for. Nog for att jag inte far avsloja min riktiga identitet - det ar en kamp varje dag att forsoka manovrera bort personliga fragor. Jag vill ju att de ska fraga mig, vara nyfikna och ova sin engelska nar de verkligen har chansen. Men jag kan inte fejka min formaga att lara ut och formedla. Jag ar bra pa det har, pa riktigt.
MEN larare vill jag inte bli, jag vill mer, jag vill kunna paverka och skapa nya ideer pa en hogre niva an sa. Tank att tva dagar kan gora en sa stor skillnad for mig
Nu ska jag overvinna kylan i mitt badrum och ta en valbehovlig dusch. Imorgon ar min sista dag for pa kvallen kommer ordinarie larare - en femtioarig amerikan.
Jag vet inte var de hort de eftersom vi ine far avsloja nagot, men tva av mina studenter (eeeh, larare pa typ trettiofem) kom frm till mig efter lekionen idag oc fragade om det var ant att jag bara skulle stanna i tre dagar. Jag sade att jag inte visste.. kineiskt vis. De sade da att de ville ha kvar mig eftersom de tror jag har sa mycket mer att dela med mig av! Aaaaaaaaah, jag blev sa himla, himla glad!
Det ar dags att jag verkligen, utan att vara jag-har just-tagit-studenten-naiv, verkligen tror pa mig sjalv. Verkligheten vantar och detta ar en kansla som kan vara livsviktig att ta vara pa.
Woooohoooo!
Imorgon ar det julafton! Alltsa WHAT?! Tror forresten att jag ska skapa en e-mail address och ge till mina kinesiska lararstudenter..
.
tisdag 23 december 2008
måndag 22 december 2008
Anna, 20 ar fran Sverige, lar engelsklarare hur de ska lar ut engelska
.
Efter en lang franvaro tar jag nu upp mitt rapporterande. Igar kvall var jag saker pa att jag befann mig in the middle of nowhere, men nu vet jag att jag befinner mig i utkanten av mitt hemdistrikt Fangshan.
I onsdags var det helmysigt for jag och James traffades for en Starbucks vid Yonganli for at senare ta oss till Dongzhimen for annu en fika. I torsdags gjorde jag och Helen en tur i Fangshan centrum och senare kom prinsen. Torsdag och fredag agnade ag at att ha julpyssel med mina barn och forbereda infor nuvarande vecka.
Pa fredag eftermiddag akte vi ut till Prince Island Kindergarten for att se deras julshow- sa sjukt bra! Pa kvallen hade TTC julfest med supergod mat men jag akte hem ganska tidigt, James vantade hemma. Lordag blev en lugn dag och pa kvallen akte vi med line 10 och motte Jakob med flickvan pa hennes hotell for att ata middag. Efter att ha spenderat en hel del tid med boken Eat, Pray, Love hade jag ost cravings och fick detta tillfredstallt med ugnsbakad kalv med dubbla ostlager!
Sondag var ocksa lugn fram till klockan fyra da jag blev upp plockad av en Susan, en kvinna fran nagot kanadensiskt utbildningforetag som KK hade plocat ut mig till att arbeta for under tre dagar.
Nu sitter jag har som en av tre larare - det ar jag, KK ch en Anna fran Sibirien i Ryssland. Det ar sjukt.
Igar kvall blev vi tagna till en middag med en man de kallade Number 1 - big cheese inom typ utbildningsnamnden - inte helt klart, och nagra andra viktiga manniskor. Det var trevligt och superkinesiskt och otroligt mycket alkohol. Jag har tur som kvinna men i Kina ar man bara en riktig man om man kan dricka mycket och ta hand om kvinnorna.
Senare blev vi tagna ut i morkret med bil till vara bostader. Jag ar ersattare for en annan larare under de tre forsta dagarna sa jag ska inte stanna, men det som vi nu paborjat ar manad av traning for Fangshans engelsklarare.
Mitt rum ar splitternytt - eller ja, sa sa de i alla fall. Det ar alltid sa, allt ar nytt oavsett hur gammalt detar och hur daligt det fungerar. Det var svinkallt igar kvall och elen stangdes av och satte igang om vartannat hela natten.
Lektionsplanerna ar redan gjorda men det ar mycket planering att gora individuellt anda sa jag fick inte sa mycket somn i natt.
Imorse klockan sju gik jag upp for frukost, nar jag kom in i matsalen luktade det som i Haerbin - det vill saga inte sa gott. Men vi blir positivt sarbehandlade har sa var frukost var inte sa tokig. Klockan ni hade vi oppningceremoni med Number 1. Lararna satt pa sma pallar ndanfor var fint dekorerade scen da i tagde in till en pampiga musiken. Sedan holl alla viktiga manniskor tal ilket aven innefattade mig, sist ut var Number 1 so deklarrade att vi, alla tre, ar kanadesiska engelska experter och utbildade i nordamerika. Saledes innebar detta att jag ar en stor logn, jag hoppas det kommer halla i tre dagar!
Sa lange det ser bra ut...
Dar satt han, Number 1, pa sin hoga stol langt ovanfor de sma lararna pa sina pallar och dar kunde han i princip saga vad som helst. Man sageratt kineser kan vara otroligt rakt fram och arliga men arlighet ar nog den mest sallsynta egenskapen i det ar landet.
Folk bara tror pa det de hor fran vem som helst som star over dem eller har nagon slags maktposition. Man far aldrig ett rakt svar utan kineser gar alltid runt saker tills man forstar att det inte finns nagon som helst substans i vad de sager.
Dessutom lovar de alltd saker, skriver kontrakt och grejor, men man ska aldrig tro nagot innan man faktiskt far se det med egna ogon, sa ar det.
Det ar svart att forsta och jag kommer aldrig kunna forlika mig med deras satt att tanka.
Mina lekitioner idag gick forresten bra och jag tycker det ar roligt och spannande att kunna formedla min bild och mina asikter.Det ar lite som en show att vara larare och det ar ratt skoj. Men, detta ar alltsa engelsklarare. De gillar att mumla fram sina svar men knappt nagon vagar svara tydligt, det kanns som om de har otroligt lite tro till sig sjalva och vilket kvaver personligheter. De har maniskorna ar allt fran 25 till 55 ar men det kanns som att ha att gora med 14 aringar. De ar fantatiska nar de kommertill grammatik och skrift, men uttal och spontanitet ar inte alls pa den niva de borde vara.
Imorgon ska v prata om olikheter mellan brittisk och amerikansk engelska. Det kan bli intressant.
Ryska Anna fyller ar idag sa vi ska u och ata, tror jag, om de slapper ut oss..
Fantastiska frustrerande Kina.
Vem ar du?
.
Efter en lang franvaro tar jag nu upp mitt rapporterande. Igar kvall var jag saker pa att jag befann mig in the middle of nowhere, men nu vet jag att jag befinner mig i utkanten av mitt hemdistrikt Fangshan.
I onsdags var det helmysigt for jag och James traffades for en Starbucks vid Yonganli for at senare ta oss till Dongzhimen for annu en fika. I torsdags gjorde jag och Helen en tur i Fangshan centrum och senare kom prinsen. Torsdag och fredag agnade ag at att ha julpyssel med mina barn och forbereda infor nuvarande vecka.
Pa fredag eftermiddag akte vi ut till Prince Island Kindergarten for att se deras julshow- sa sjukt bra! Pa kvallen hade TTC julfest med supergod mat men jag akte hem ganska tidigt, James vantade hemma. Lordag blev en lugn dag och pa kvallen akte vi med line 10 och motte Jakob med flickvan pa hennes hotell for att ata middag. Efter att ha spenderat en hel del tid med boken Eat, Pray, Love hade jag ost cravings och fick detta tillfredstallt med ugnsbakad kalv med dubbla ostlager!
Sondag var ocksa lugn fram till klockan fyra da jag blev upp plockad av en Susan, en kvinna fran nagot kanadensiskt utbildningforetag som KK hade plocat ut mig till att arbeta for under tre dagar.
Nu sitter jag har som en av tre larare - det ar jag, KK ch en Anna fran Sibirien i Ryssland. Det ar sjukt.
Igar kvall blev vi tagna till en middag med en man de kallade Number 1 - big cheese inom typ utbildningsnamnden - inte helt klart, och nagra andra viktiga manniskor. Det var trevligt och superkinesiskt och otroligt mycket alkohol. Jag har tur som kvinna men i Kina ar man bara en riktig man om man kan dricka mycket och ta hand om kvinnorna.
Senare blev vi tagna ut i morkret med bil till vara bostader. Jag ar ersattare for en annan larare under de tre forsta dagarna sa jag ska inte stanna, men det som vi nu paborjat ar manad av traning for Fangshans engelsklarare.
Mitt rum ar splitternytt - eller ja, sa sa de i alla fall. Det ar alltid sa, allt ar nytt oavsett hur gammalt detar och hur daligt det fungerar. Det var svinkallt igar kvall och elen stangdes av och satte igang om vartannat hela natten.
Lektionsplanerna ar redan gjorda men det ar mycket planering att gora individuellt anda sa jag fick inte sa mycket somn i natt.
Imorse klockan sju gik jag upp for frukost, nar jag kom in i matsalen luktade det som i Haerbin - det vill saga inte sa gott. Men vi blir positivt sarbehandlade har sa var frukost var inte sa tokig. Klockan ni hade vi oppningceremoni med Number 1. Lararna satt pa sma pallar ndanfor var fint dekorerade scen da i tagde in till en pampiga musiken. Sedan holl alla viktiga manniskor tal ilket aven innefattade mig, sist ut var Number 1 so deklarrade att vi, alla tre, ar kanadesiska engelska experter och utbildade i nordamerika. Saledes innebar detta att jag ar en stor logn, jag hoppas det kommer halla i tre dagar!
Sa lange det ser bra ut...
Dar satt han, Number 1, pa sin hoga stol langt ovanfor de sma lararna pa sina pallar och dar kunde han i princip saga vad som helst. Man sageratt kineser kan vara otroligt rakt fram och arliga men arlighet ar nog den mest sallsynta egenskapen i det ar landet.
Folk bara tror pa det de hor fran vem som helst som star over dem eller har nagon slags maktposition. Man far aldrig ett rakt svar utan kineser gar alltid runt saker tills man forstar att det inte finns nagon som helst substans i vad de sager.
Dessutom lovar de alltd saker, skriver kontrakt och grejor, men man ska aldrig tro nagot innan man faktiskt far se det med egna ogon, sa ar det.
Det ar svart att forsta och jag kommer aldrig kunna forlika mig med deras satt att tanka.
Mina lekitioner idag gick forresten bra och jag tycker det ar roligt och spannande att kunna formedla min bild och mina asikter.Det ar lite som en show att vara larare och det ar ratt skoj. Men, detta ar alltsa engelsklarare. De gillar att mumla fram sina svar men knappt nagon vagar svara tydligt, det kanns som om de har otroligt lite tro till sig sjalva och vilket kvaver personligheter. De har maniskorna ar allt fran 25 till 55 ar men det kanns som att ha att gora med 14 aringar. De ar fantatiska nar de kommertill grammatik och skrift, men uttal och spontanitet ar inte alls pa den niva de borde vara.
Imorgon ska v prata om olikheter mellan brittisk och amerikansk engelska. Det kan bli intressant.
Ryska Anna fyller ar idag sa vi ska u och ata, tror jag, om de slapper ut oss..
Fantastiska frustrerande Kina.
Vem ar du?
.
torsdag 11 december 2008
Kinesisk logik (?)
.
Jag fick nyss ett meddelande på en liten papperslapp bestående av kineiska tecken. Tydligen var de sista en viktig rektors namn.
Efter att på knagglig engelska fått fram vad det mesta betydde kände jag mig som ett stort frågetecken. Jag ska från den 22 december till och med den 24 december träna engelsklärare på en förskola, någonstans. Jaha, men okej. Säger vem? Vem har ansvaret? Vilken tid? Vad ska jag lära ut? Var?
Inga detaljer, ingenting.
Alla mina assistenter började som vanligt föra vad som kändes som världens längsta diskussion på kinesiska. Great. Till slut visade sig att förskolan är Prince Island där Jakob och Helen arbetar och att det förmodligen är min organistation som har ansvaret.
Nästa fråga; Varför vill de ha mig? KK har hur mycket erfarenhet som helst och talar en hel del madarin så han vore det logiska valet. Och Helen och Jakob är ju där och har varit där sedan vi kom!
Jag undervisar inte förskoleklasser, med undantag för den gången då jag hade två åringarna då KK inte kunde infinna sig. Och det kändes förresten som en show off för föräldrarna som mest var förundrade över mitt blonda hår och hur vacker, piao liang, jag var. Allt handlar om prestige.. as long as it looks good.
Jag skrev en lapp med frågor - frågor om saker jag borde fått svar på genom meddelandet. Förhoppningsvis kan jag få lite klarhet men förmodligen kommer de inte hända då kineser tenderar att svara med en massa nonsens. Korta, koncisa svar existerar inte.
Jag kommer aldrig förstå hur kinesers hjärnor fungerar.
Men okej, jag känner mig lite stolt ändå.
.
Jag fick nyss ett meddelande på en liten papperslapp bestående av kineiska tecken. Tydligen var de sista en viktig rektors namn.
Efter att på knagglig engelska fått fram vad det mesta betydde kände jag mig som ett stort frågetecken. Jag ska från den 22 december till och med den 24 december träna engelsklärare på en förskola, någonstans. Jaha, men okej. Säger vem? Vem har ansvaret? Vilken tid? Vad ska jag lära ut? Var?
Inga detaljer, ingenting.
Alla mina assistenter började som vanligt föra vad som kändes som världens längsta diskussion på kinesiska. Great. Till slut visade sig att förskolan är Prince Island där Jakob och Helen arbetar och att det förmodligen är min organistation som har ansvaret.
Nästa fråga; Varför vill de ha mig? KK har hur mycket erfarenhet som helst och talar en hel del madarin så han vore det logiska valet. Och Helen och Jakob är ju där och har varit där sedan vi kom!
Jag undervisar inte förskoleklasser, med undantag för den gången då jag hade två åringarna då KK inte kunde infinna sig. Och det kändes förresten som en show off för föräldrarna som mest var förundrade över mitt blonda hår och hur vacker, piao liang, jag var. Allt handlar om prestige.. as long as it looks good.
Jag skrev en lapp med frågor - frågor om saker jag borde fått svar på genom meddelandet. Förhoppningsvis kan jag få lite klarhet men förmodligen kommer de inte hända då kineser tenderar att svara med en massa nonsens. Korta, koncisa svar existerar inte.
Jag kommer aldrig förstå hur kinesers hjärnor fungerar.
Men okej, jag känner mig lite stolt ändå.
.
tisdag 9 december 2008
Jag talar svenska
.
Helgen var helt fantastiskt underbar fast vi inte gjorde något speciellt. Jag köpte en julklapp i förskott till James, som han i annat fall hade köpt själv; Ett paket med kursbok och CD rom skivor för att lära sig svenska.
Alltså HALLÅ! Hur hittade jag denne övernaturligt underbare man? När vi kom hem och öppnade boken så upptäckte vi att han kunde översätta en hel text om Sverige nästan helt själv! Det är nog för att han är så superintelligent. Om drygt två dagar får jag se honom igen.
Ah, vi var på IKEA också och spenderade en massa pengar på svenskt godis, pepparkakor och glögg. Och jag har laddat hem julmusik med Carola.
Ikväll fyller Josie 21 år och fina Austen har ordnat en överraskningsmiddag för henne på en restaurang i Beijings barområde Sanlitun. Det blir nog hur trevligt som helst, dock rätt tidigt då vi tänkte försöka hinna med bussen hem.
Love,
Anna
torsdag 4 december 2008
It is as real as the feelings I feel
.
Imorgon kommer min underbara , fantastiska, one in a billionsbillion prins hit igen och jag är klar med lektionsplaneringen för början på nästa vecka! Woop woop, känns härligt engagerat så jag kan njuta av helgen. Det är innan löning vilket betyder en billig helg för vår del.
Jag och Helen har bokat Guangzhou, Hainan, Macau och Hong Kong inför våra sista veckor i Kina och jag kommer till Sverige 22.15 den 15 Februari. Hur jag tar mig vidare upp till norr är en senare fråga för redan nu känns det fruktansvärt brutalt att kanske komma hem och behöva spendera en hel natt ensam på ett hotellrum för att sedan kunna åka till Östersund. Jag hoppas min mamma eller pappa kan komma och krama mig! Eller varför inte typ alla som kan!
Ryanair flyger från Birmingham till Stockholm. Birmingham ligger lite över en timme från Bristol. Det är bara lite längre än det är från min lägenhet in till Beijing. Ryanair är billigt och som jag ser det; GOD'S GIFT TO MANKIND.
Förra veckan var vi till The Great Wall och den var GREAT! Badaling heter delen som sägs vara den mest turistiga. Liksom det mesta av de kinesiska historiska sevärdheten är den restaurerad och inte särskilt genuin och verkligen inte gammal men ändå väldigt vacker. Två av bilderna är förresten Karsten's verk, han är sjukt duktig!
Imorgon kommer min underbara , fantastiska, one in a billionsbillion prins hit igen och jag är klar med lektionsplaneringen för början på nästa vecka! Woop woop, känns härligt engagerat så jag kan njuta av helgen. Det är innan löning vilket betyder en billig helg för vår del.
Jag och Helen har bokat Guangzhou, Hainan, Macau och Hong Kong inför våra sista veckor i Kina och jag kommer till Sverige 22.15 den 15 Februari. Hur jag tar mig vidare upp till norr är en senare fråga för redan nu känns det fruktansvärt brutalt att kanske komma hem och behöva spendera en hel natt ensam på ett hotellrum för att sedan kunna åka till Östersund. Jag hoppas min mamma eller pappa kan komma och krama mig! Eller varför inte typ alla som kan!
Ryanair flyger från Birmingham till Stockholm. Birmingham ligger lite över en timme från Bristol. Det är bara lite längre än det är från min lägenhet in till Beijing. Ryanair är billigt och som jag ser det; GOD'S GIFT TO MANKIND.
Förra veckan var vi till The Great Wall och den var GREAT! Badaling heter delen som sägs vara den mest turistiga. Liksom det mesta av de kinesiska historiska sevärdheten är den restaurerad och inte särskilt genuin och verkligen inte gammal men ändå väldigt vacker. Två av bilderna är förresten Karsten's verk, han är sjukt duktig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)