Morning exercise, or last minute of it actually

This was at like 10 o'clock today and they do it everyday. At 7.30 they do exercise as well. Some of the students run around on the parking lot just outside my building and there's always one of the students keeping the others in order, screaming at them, counting them, correcting the way they stand e.t.c.

Tomorrow, Saturday morning, I'm going to the kindergarten to teach two year olds för 30 minutes! New experience!

Video 13

The end of the week passes quickly

.

Jag har varit på gymmet, idag var det dans. Den här veckan kommer bli en överraskningsvecka för det enda schema jag har är på kinesiska och väldigt knapert översatt så det enda jag vet är när det är spinning, yoga och dans - inga detaljer. Hittills har jag upplevt yoga med solhälsning och andra normala grejor, latino dans och hip POP (?). Hip-pop läraren hade glansig metallicfärgad jacka och låg keps och kunde sina breakdance moves men seriöst, han var bara där för att få visa upp sig för klassen var fruktansvärt dålig. Även om han kunde dansa så hade han ingen aning om hur man lär ut och entusiasmerar, vi stod därför och hoppade på tre olika sätt hela klassen. Jag hade tråkigt.

Idag var det magdans, läraren var grym men liksom de andra var inte heller hon särskilt pedagogisk. Yogan idag var skoj, det var ungefär som en väl utarbetad dans stretch, precis vad jag behöver. Min kropp känns jobbig och stel, och annorlunda, men någonstans måste man ju börja.

Träningsfolket är väldigt glada och vill alltid prata lite så det känns skoj!

Vi - jag, James och Jakob var ute och promenerade i helgen. Det var rätt konstigt för vi gick från sydväst, bland hutongerna, men kom ut vid Himmelska fridens torg. Beijing kanske inte är så stort ändå. Vi kom från ett område med gallerior och lyxbutiker och på fem minuter var vi bland slitna hutonger med smutsiga barn. Det handlar om kontraster, överallt.

Jag hann köpa en varmare kappa också, en Max Mara (ah, eller huuur) för 200. En stickad basker med matchande halsduk och en pashmina sjal blev det också, och en kinesisk box innehållande två läroböcker, flashcards och CDrom skivor.

Annars har jag skickat mejl till två språkföretag som har mandarinkurser här i Beijing. Jag skulle helst se att de kan förlänga mitt visum utan att jag behöver lämna landet (åka till Hong Kong) för att fixa ett nytt. Planen är en intensivkurs i fyra veckor här i Beijing. Visst skulle det vara skoj att göra det i Shanghai men med tanke på vilken skillnad det skulle göra på mina merkostnader känns det vettigare att stanna här. För det är framförallt Beijing och Shanghai kurserna hålls. Om det löser sig smidigt med visumen hoppas jag att James också stannar. Det skulle förmodligen innebära att jag styr mitt skepp hemåt i mitten eller slutet av mars. Vi får se.. jag skulle vilja se Japan.. och resten av världen också, men jag längtar lite efter stabilitet. Liksom. Framtiden känns precis som ett blankt papper - vad som helst kan hända.

För övrigt är det någon slags China-Europe festival här - "For a win-win solution!". Allt blir så vackert och positivt poetiskt med Chinglish!

Lovely muscle pain

.

Gymmet är toppen, perfekt och gör ALL skillnad för mig!

Idag sprang jag i trettio minuter, sedan skilldes jag och Jakob åt för jag skulle testa latino klassen. Okej, tänk svensk schlager i en härlig kinesisk anda. Ja, det var udda. Tydligen hade de redan en del av koreografin inövad men jag fick en kick när jag snappat upp allt efter fem minuter! Det var udda för läraren verkade inte ha någon koll på när hon skulle komma in i musiken och rörelserna och musiken kändes inte helt samstämda. MEN det var roligt! Även fast jag inte förstod vad de sade, så förstod jag tillslut att läraren ville att jag skulle dansa på scenen. Det kändes inte helt aktuellt.. jag menar, som att jag inte redan hade publik, danssalen hade en hel vägg av glasfönster ut mot resten av gymmet. Jag är van att folk tittar nu, jag trodde inte det skulle vara så i en stad som Beijing, men tydligen ändå.

Efter dansklassen fick jag med mig Jakob på yoga, när jag låg där på yogamattan på avslappningen kände jag verkligen att träning är livsviktigt, inte bara av självklara hälsoskäl. Jag blir motiverad, får energi och glädje.

Nu vet jag var jag kommer hänga under kvällarna!

Av någon anledning är köksdörren i min korridor låst, i köket finns dammsugare och tvättmaskin. Jag behöver dammsugare och tvättmaskin. Nu. Bloody chinese people!

Snart kommer James!

Western style

.
Min down-period är officiellt över för JAG HAR HITTAT ETT GYM! Här går jag omkring i Beijings förort och tycker synd om mig själv men så helt plötsligt bland alla bara barnrumpor, gatuförsäljare, lera, plastiga klackar och tucktucks så finner jag ett hypermodernt gym på översta våningen i en galleria. Men VA? Alltså, det är så typiskt Kina.

Okej, allt såg bra ut men enligt erfarenhet ska jag inte get my hopes up alltför mycket för ofta tycker man att något är helt otroligt men går i slutändan därifrån med en tom slags känsla.
Anyway. Det finns maskiner vikter, yogasal, spinningsal och danssal!!! Aaaaaaaah! Spegelväggar och UTRYMME!

Jag ska ta en första tur dit imorgon och försöka klura ut schemat fullt ut. Kineser är konstiga, de har en massa reklam och skyltar och grejor på engelska, men när jag frågade efter street dance, jazz dance etc. visste de liksom inte vad jag pratade om. Konstigt, de kallar sig liksom för DANCELAND. Jag vet åtminstone att det finns, det tog dock ett tag att klura ut. De har även balett och något de kallar för slimming exercise? Man behöver inte anmäla sig inför passen så jag har ingen aning om vad jag kommer ställas inför imorgon, men det blir säkert super roligt, om än frustrerande - Det är Kina.

Bedtime.

Nedan ses en ordinär företeelse. Jag blir en del av diverse turistattraktioner. I den Förbjudna Staden till exempel, eller vid helgens utflyckt till Sommarpalatset. Jag undrar om de tror att jag är någon, eller om det bara är för att jag är en vit rolig människa och de som vill ha med mig på sina kort typ är från landet och aldrig har sett någon som jag.

Mina elever har för övrigt börjat våga ta i mig, en del gillar att nypa mig i rumpan medan andra gillar att gosa med mina armar, ben, händer och hår. Vissa ställer sig framför mig när jag sitter på huk på deras nivå och bara stirrar in i mina ögon. Det är rätt mysigt faktiskt. Förra veckan rapade en liten pojke mig i ansiktet av misstag och visste inte var han skulle ta vägen. Pojkarna runt om honom började skratta, jag också och kunde inte sluta! Det är sådana stunder som gör att jag står ut med lektionsplaneringen!

Wo ai Rei Dian

.
Min hemtelefon ar dod igen och saledes aven mitt internet. Det pagar fortfarande byggarbete i mitt hus och jag ar STORT, SJUKT, ACKLIGT trott pa att alltid hora borrande, hamrande och oljud. Det ar deras fel att inget fungerar.

Jag sitter pa kontoret och ska snart ga och ordna lite lunch. Solen skiner men arligt talat, jag ar ratt trott pa Kina nu. Fast det ar nog bara annu en overgangsperiod. Det ar bara det att det liksom inte finns nagot tempo har och min kalender ar allt annat an fulltecknad. Det ar typ omojligt att kanna sig frasch for det ar omojligt att hitta produkter och gym och snygga klader. Kineser ar omoderna och ociviliserade. Och nastan alla barns tander ar brungula, det gor mig ledsen.
Om en vecka eller sa kommer jag nog ater igen kanna att detta ar en givande och spannande period i mitt liv. Tills dess ar det bara till att halla ut helt enkelt.

I helgen var vi till IKEA och till Sommarpalatset. Kottbullarna pa IKEA var lite av en besvikelse. Tank skolmatsal sa forstar ni, de var inte bruna och krispiga, mer kokta och graa. MEN nu har jag sill och en massa knackebrod. Och ost! James alskar hjortronsylt och ar for ovrigt valdigt skicklig da det kommer till den svenska grammatiken!

Sommarpalatset, tyckte vi allihopa, var som de flesta sevardheter. Overexponerat. Miljoner manniskor, inga forklaringar till nagonting, forsaljning av diverse skrap overallt men anda i grund och botten en otroligt historiskt vacker plats. Det ar bara det att man blir lite tom nar det kanns som att inget har nagot vidare djup.

Okej, lunch.

PS. Gossip Girl i Ostersund?
.

Flashing lights

.

Efter fredagens första lektion som slutade 09.30 gick jag hem igen och inväntar nu min andra och sista lektion. Den börjar 15.25.

Jag önskar att jag hade mer kontinuerlig klassrumstid och inte så mycket dötid. Jag önskar att jag hade färre lektionsplaner att göra och jag önskar att jag inte behövde göra dem själv.
Är det hemskt att jag längtar tills det är över? Hela jag längtar inte, men en liten del. Det finns alltid de som har det bättre, men det beror väl på hur man ser det för det finns ju också alltid de som har det värre. Att ha ett helt gäng med glada barn hoppandes runt omkring mig vid varje dag räddar liksom hela situationen.

Efter att ha insett att jag faktiskt måste börja planera för kommande tider har jag tänkt följande; Jag ska maila någon viktig person på Stockholm School of Business, Handels, och fråga ifall jag har någon chans att bli intagen på särskilda meriter. Eftersom jag inte läst Matematik D så har jag betydligt mindre chans att komma in, även fast det då jag gick gymnasiet räckte med Matematik C. Därför, valde jag att läsa Matematik C utöver mina ordinarie kurser. Jag vägrar tro att det var helt i onödan för den kursen var den jobbigaste kursen jag läst, någonsin. En konstant skräck att bli underkänd. Som tur var gick det vägen, men det var nog på gränsen.

Jag vill läsa mitt första år i Stockholm. Jag vill, jag vill, jag vill.

En annan superviktig grej; JAG HAR BILJETTER TILL KANYE WEST GLOW IN THE DARK TOUR I BEIJING DEN 1 NOVEMBER!

Det var typ halva min lön, men det känns som en bra prioritering, lätt.

James har haft ytterligare en veckas semester och spenderat den här, ett mycket bra val tycker jag. Imorgon ska vi till IKEA. Och äta köttbullar såklart.

Ah, J-O Waldner är sjukt populär här och han har en egen restaurang. Tyvärr är den en skam för Svea Rike. Förfallen, tom och tråkig. Tydligen bygger de om, men det såg inte vidare lyckat ut.

Högutvecklingsland

.

Okej, alltså kineser är på många sätt ganska ociviliserade varelser. Exempelvis då man ser barnen i sparkdräkter med hål så de kan uträtta sina behov precis var som helst - vilket de också gör, både nummer ett och två. På typ trottoaren, eller på springbanan, eller ja, var som helst egentligen. Fräsch, härligt, befriande. Verkligen.

(Barnen på bilden har inget med texten att göra. Men det har däremot trottoaren.)

Video 12

Shanghai in pictures - a lil' bit

Shanghai diary

.
Tisdag
Vi tog en taxi från tågstationen till vårt toppenhotell och myste runt i morgonrock och tofflor ett tag. Jag älskar hur personalstaben på lyxhotell är lätt överflödig, sådär så att alla vill hjälpa till med alla möjliga småsaker. Vårt rum var stort och fint med ett superhärligt badrum.
Efter att vi organiserat hemresan promenerade vi runt i jakt på H&M där vi efter en fika på Starbucks spenderade tre timmar och sammanlagt över tretusen kronor. Området runt hotellet var europeiskt och bitvis engelskt pittoreskt, supermysigt!
Vi tog oss senare tillbaka till hotellet där vi kollade upp adressen till TGI Friday och utnyttjade samtliga rums faciliteter som TV, internet, badkar, vattenkokare och te. Vi mötte upp Austen och Josie och tog en taxi till TGI's, jag åt en underbart europeisk Pasta Alfredo. Vi upptäckte genast att Shanghai inte alls är så obegriplig stort som Beijing, vi tog därför en prommenad hem igen.

Onsdag
Vi gick upp relativt tidigt och började promenare i riktning mot The Bund, tog en kaffe på ett café, hittade till en park, som vi tror åtminstone var i närheten av People's Square. Därefter gick vi mot Shanghais Oxford Street; Nanjing Road. Det var minst sagt galet då vi fann oss själva mitt i folkmassan och var tvugna att köa för att komma över gatan, eller jaa, vi köade väl inte riktigt, vi trängde oss mer - helt på kinesiskt manér.
Nanjing Road var inget särskilt, ja, förutom mängden människor då, och det faktum att jag var en av två blondiner vi såg på hela promenaden ner mot the Bund. Vi stannade och såg på när Oriental Pearl Tower och resten av de magnifika byggnaderna tändes upp i takt med att mörkret föll. Helt fantastiskt! Vi strosade mot lugnare kvarter för att ta en taxi tillbaka till hotellet för att byta om, äta lite burknudlar (älska! det är så himla enkelt!) och sedan åka ut mot the Bund igen för en liten barrunda.
När vi klev ur taxin hann vi inte gå många meter förrän en pappa med baby och resten av familjen på släptåg ville ta ett kort på mig. Babyn placerades i mina armar och jag blev kär direkt! Så otroligt fin och mysig och härlig liten människa! Efter några drinkargick vi ut för att strosa längst floden och titta på Shanghais vackra skyline. Lätt världens härligaste kväll! Torsdag Vi tog en taxi från hotellet till Shanhais äldre delar.. fast jag vet inte, det hela såg inte vidare gammalt ut. Typisk kinesisk arkitetur, med nya fasader. Vi strosade omkring och precis som på alla andra ställen i Kina finns KFC, McDonald's och Starbucks precis överallt..! Men vackert var det i alla fall, och trångt! Vi köpte pärlor för det är underbart billigt, smycken och övade vår kinesiska. James är grym!
Vi hittade en stor park och den hade varit otrolig.. om det inte varit för alla andra 10578 människor där. Men det här är Kina idag. Det civiliserade, utvecklade, hypermoderna Kina. Kapitalistiska Kina. Shanghai är annorlunda, man ser det på befolkningen också. De har mer utsvävande stilar, ser mer kreativa ut och verkar vara mer individualistiska.
På kvällen mötte vi upp andra TTC människor som också spenderade sin semester i Shanghai. Vi började på Zapata's och fortsatte till M2, det var underbart roligt! Folk pratade engelska och där fanns en massa européer! Vi tog en taxi hem och somnade av utmattning.

Fredag
På fredag sov vi länge och åt frukost framför BBC i våra morgonrockar och mjuka toflor. som vanligt! Vi började andra igen och hittade till en park med en liten sjö i mitten där barn åkte rullskridskor och tillvaron var fridfull. Vi fortsatte vandra och hittade stora köpcentrum och en liten kyrka mitt i vimlet. Vi bestämde oss för att ta en taxi till Kinas finaste tehus som har 400 år på nacken. Det står i en liten sjö och är omgivet av upplysta typiskt kinesiska hus. Vi beställde två kannor te och till det fick vi tofu och små ägg. Vi åkte tillbaka till hotellet och bytte om för att äta middag på en indisk och superbillig restaurang. Indiskt kanske blir min nya favorit, för så gott var det faktiskt.

Lördag
På lördagsmorgonen utnyttjade vi badkaret för sista gången och packade ihop våra saker. Efter en sista härlig frukost framför BBC bestående av kaffe, juice, knäckebröd, ost och yoghurt gav vi oss iväg mot Oriental Pearl Tower. Det tog forever att komma in, därför åkte vi aldrig upp i Shanghais högsta byggnad där bar Cloud 9 huserar på översta våningen. Det var en Crackin' view trots smoggen och det halvdåliga vädret. Vi promenerade därifrån med ett leende på läpparna och tog en taxi till the Ritz där den amerikanska kedjan Tony Roman's har en restarung. Där hittar man världens bästa ribs och vi tog båda en tallrik med medium (snarare typ raw) stekt stek, ribs, coleslaw och bakad potatis. OH MY GOD, vad gott! Jag kommer aldrig förstå vegetarianer.
Planet hem gick vid tio och vi var på flygplatsen i god tid. Jag och James fick toppenplatser precis bakom Business Class avdelningen så James kunde för en gångs skull sträcka ut benen. Austen hade ordnat hemtransport med en kines från hans skola, det var bara det att han inte hade någon som helst koll på var han skulle vilket gjorde att hemrese tiden i princip fördubblades.

Söndag
Jag vaknade James' lägenhet mitt på dagen och insåg vilken otrolig tur jag haft med mitt boende. Anyhow, efter att vi handlat frukost på hörnet spenderade vi några timmar med att titta på Sex & the City. Jag hittade boxen i Shanghai för ett minipris, yeeej! Efteråt gick vi runt på skolområdet där eleverna hade rast och det är en ordentligt stor skola med över femtusen elever, det är precis som man tänker sig en typisk kinesisk skola.
Området runt skolan var också precis så typiskt litet samhälle i Kina och det var helt fantastiskt att gå runt på leriga gångar mellan husen och se att mitt i all skit fanns vackra husfasader och ingångar. Det kändes som att det en gång i tiden varit ett otroligt välmående samhälle som på något sätt under årens gång förfallit. Det fanns träd och för första gången på länge kändes det som att jag andades friskluft. Det börjar bli kallt här och dags för att skaffa vinterkläder.
Jag tog mig hemåt med James' fullpackade ryggsäck på ryggen. Efter första bussresan mot Beijing centrum och jag klev ur bussen, kände jag; Hemma! Jag tog tunnelbanan till Military Museum och vandrade mot Västra Stationen därifrån buss nummer 616 mot Bai Lu Yuan avgår.
Hemma.
.

Video 11

Shanghai!

October 3rd, Friday, Jin Jiang Hotel, room 1020.